Solstråle

  Tror ändå jag haft en rätt bra semester ändå,  känner mig nöjd. Fick sitta i solen och sola några dagar,njuta av att få sol på kroppen, har inte solat på år, sista gången var  2019 dvs sommaren innan jag blev sjuk. Första sommaren brände jag sönder näsan i april - satt ca 10 min i solen.Kroppen tålde inte solen efter all cyton. Har sett grönt gräs varje dag i princip, behövde verkligen det. Promenerat några få gånger, men känner mig ändå nöjd. Kroppen är hel igen, och jag är nog frisk. Något jag ofta tänkt på under de 4 år som gått är: när jag blev frisk igen var det ingen som stöttade mig, folk slutade kommentera på fb, folk kom inte med uppmuntrande kommentarer, så trist. Klart man blir deprimerad då.Under sjukdomstiden hörde folk av sig, kommenterade, stöttade- då hade jag klartat mig själv. Tycker på något sätt att det är fel

  Nu är det ca 4 veckor sen stina messade mig, 4 veckor??????? Jag hade ju tänkt att vi kunde ses en dag i veckan och höras nästan varje dag, men det vill hon inte. Så om hon messar mig och frågar om semestern kommer jag säga att jag legat på sjukhus hela semestern, varför? det vill jag inte prata om, inget som folk vill veta något åt det håller kommer jag säga. Är hon så ointresserad av folk behöver hon inte veta mer, dessutom när jag skrev att vi hyrt hus i Vaxholm svarade hon inte ens på det, så då behöver inte jag ge mer förklaringar. Sommaren har annars varit bra, men As mamma tjatar dagligen på oss att vi är tjocka,och behöver gå ner i vikt. Min ätstörning triggas då.

  Skulle ta hissen och åka iväg nu till Norrtälje och hissjävulen är trasig, Står här nu med packning och vet inte vad jag ska göra. Tappar all motivation att göra något ,kan man ens planera när det är såhär? Kan inte ta både en rollator, tung stor väska ryggsäck i en spiraltrappa med dålig balans,  Stina lyser med sin frånvaro, hon gör inga försök att ha kontakt,  För ca 14 dagar sen fick jag 1500 av henne uta anledning, visst snällt ,men jag kan inte köpas. När jag skrev att jag kunde behöva dem då vi hyrt ett hus ville hon veta vad jag skulle göra på semestern men när jag skrev vad det var, fick jag ingen respons.  DVS inget svar. Varför ska jag ens förklara och berätta om hon ändå inte är intresserad? GJorde en uppdatering på mobilen häromdagen och såg att chefen hade frågat om jag var på jobbet? Vet inte om det är gammalt eller om han smsat i måndags?

  Hjälp vad Stina har blivit gammal och sur, Jag trodde jag blivit drogad så jag ringde henne och var förkrossad, hon var rätt känslokall och tyckte jag kunde ringa 1177. Ringde dit men skulle fått vänta en timme, allt gick över när A kom över, Stina kunde kanske tänkt sig komma över -men verkar sakna kapacitet för att tänka så. Dvs jag fick INGEN hjälp av henne. Hon har inte en enda gång hört av sig kolla läget efteråt, ingenting. Knäpptyst - om någon fått i sig droger kanske man borde kolla att allt är bra....???? Så nu funderar jag på att ge upp henne fullständigt, jag skrev för ett tag sen på facebook att jag måste punga ut 7000 kr för en tand, hon skrev att jag borde spara ihop de pengarna och gav mig 7000 kr ,eh jag bad aldrig om de pengarna utan det gav hon frivilligt. Jag tigger aldrig pengar av folk, jag tigger öht aldrig, det är andra som gör

  Suck A har en arbetskamrat som heter Cissi och ja vad ska man säga om henne? Hon verkar vilja ta över arbetsplatsen, dessutom verkar hon inte riktigt klara sina barn, träffar dem bara på helgerna. Ska skriva mer om detta senare orkar inte bli mer arg nu.

  Stina gjorde mig så ledsen häromdagen, hon skrev ett mess där hon rakt på sak sa att hon inte ville stötta mig, att jag hade för tunga problem.Men hon har två barn och Mia har gjort en halv utredning om hon har adhd, och hon har i omgångar inte orkat jobba..... Hon har blivit helt slut och gått in i väggen flera gånger..... Är inte det väldigt tunga problem? Jag har bara sömnproblem och lite huvudvärk fd cancer - men är ensam och har ingen att prata med.  Där är mitt problem